Som egenföretagare har man av nödvändighet ofta bättre koll på sin ekonomi än gemene man, men det betyder inte att man inte kan ha nytta av en hel del smarta spartips. Att man har koll på hur mycket pengar man har betyder ju inte att man har mycket pengar, och särskilt i uppstartsfasen av sitt företag kan det vara en bra idé att spara in på kostnader där det går.

En sak som sparar många tusenlappar om året är att jobba hemifrån. Förutsatt att man inte arbetar i en bransch där man måste kunna ta emot kunder regelbundet, kan man genom att ha sitt kontor i hemmet slippa dyra hyror för en kontorslokal eller för en kontorsplats i ett företagshotell. Om man någon gång skulle bli tokig av att bara sitta hemma dagarna i ända, och känner att man behöver ett miljöombyte eller komma ut bland folk, kan man alltid hyra ett pop up-kontor på Poppice.com. Där kan man till och med hitta arbetsplatser som är gratis att använda, mot att man exempelvis köper en kaffe – något som man sannolikt behöver få i sig under en arbetsdag ändå!

Om man ändå har behov av ett eget kontor, kan man spara in pengar på andra håll för att kompensera för hyran. Att exempelvis köpa begagnade möbler till kontor och lobby gör att det blir betydligt billigare än att köpa nya kontorsmöbler. Dessutom får man på det sättet unika möbler som ger kontoret och lobbyn ett personligt intryck, och det går att använda i marknadsföringen av företaget som ett miljömedvetet val.

Något annat som man sannolikt behöver till sitt kontor, oavsett om det är hemma eller i en hyrd lokal, är en dator och en mobiltelefon. Om man inte arbetar inom IT-branschen eller någon relaterad bransch, då det kan vara motiverat att hålla sig med den senaste tekniken, kan man spara åtskilliga tusenlappar på att välja förra årets modell, istället för den allra nyaste. Om man inte har några särskilda behov klarar man sig sannolikt utmärkt med den tekniken ändå, och man kan dessutom uppdatera sin teknik oftare utan lika dåligt samvete, eftersom man sparade in pengar när man valde en äldre modell.

Ett sista tips är att alltid undersöka om det finns en gratisvariant av den tjänst man letar efter, till exempel molntjänster eller webbtjänster. Internet är en outtömlig resurskälla när det gäller sådant.

När det gäller en familjs eller ett hushålls ekonomi, det vill säga privatekonomi, handlar det helt enkelt om att man ska balansera kostnaderna mot inkomsten eller inkomsterna – man ska alltså inte spendera mer pengar än man tjänar varje månad. Utöver detta är det också en stor fördel om man får ett litet överskott varje månad, som man kan lägga undan till ett sparande inför framtiden. Allt detta blir betydligt lättare att förverkliga om man har ordning och reda i sin ekonomi, till exempel genom att man lägger upp en hushållsbudget.

Inör arbetet med att lägga upp budgeten är det bra att skapa ordning och reda i alla papper som rör ens ekonomi, om man inte redan har gjort det. Det handlar till exempel om att sätta in viktiga papper i pärmar och om att ha ett system för att hantera betalade och obetalda räkningar. Att ha ordning på sina papper är inte bara något som hjälper när man lägger en budget, utan i allt som rör ekonomin, liksom för sinnesfriden i livet i allmänhet.

Om du gör en budget för första gången, är en bra början att skriva ner alla utgifter du eller din familj har under en månad. Detta gör man helt enkelt för att se vart pengarna faktiskt tar vägen – något som kan vara svårare att veta än man kan tro om man inte skapar någon form av skriftlig översikt. När du ser vilka utgifter ni har under en månad, får du en uppfattning om hur mycket ni måste dra in varje månad för att klara er, och kanske också några idéer om hur ni kan förändra ert spenderande för att spara pengar. Samla också ihop alla betalningar på exempelvis ränta och amortering som ni gör. Eftersom dessa ofta betalas kvartalsvis, kan du genom att dela den totala kostnaden för dessa under året med tolv enkelt se hur mycket ni måste spara varje månad för att klara av betalningarna.

Om man inte sköter sin privatekonomi finns det risk för att obetalda räkningar eller fakturor hamnar hos inkasso. Om man befinner sig på andra änden, och har en räkning eller faktura som man vill driva in, kan man vända sig till ett inkassobolag som Intrum.

Företagsekonomi handlar om studiet av hur ett företag hushållar med begränsade resurser. Inom ramen för företagsekonomi kan man studera en rad olika ämnen som är relaterade till företag och deras verksamhet, till exempel redovisning, finansiering, ekonomistyrning, logistik, marknadsföring och organisationsteori. Företagsekonomi är ett mycket populärt ämne på svenska universitet och högskolor, och det finns ett stort antal elever både på grundnivå och avancerad nivå, liksom forskare. Man kan läsa företagsekonomi på så gott som samtliga högre lärosäten i Sverige, men några av de äldsta och största utbildningarna i ämnet finns vid Handelshögskolan i Stockholm, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. För den som tidigt intresserar sig för ämnet går det också att läsa vissa kurser i företagsekonomi eller relaterade ämnen på gymnasiet, till exempel Företagsekonomi A och B, Marknadsföring, Redovisning och Beskattning, Affärskommunikation Engelska, Affärsjuridik, Internationell Ekonomi och Aktiekunskap.

Att se företagsekonomi som ett sammanhållet ämne är något som är relativt unikt för Sverige och Tyskland. I övriga världen brukar man istället se exempelvis marknadsföring eller redovisning som separata discipliner med egna utbildningsprogram. Den svenska modellen är inspirerad av de tyska handelshögskolorna, som också var viktiga förebilder för de två svenska handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg. Även de två första professorerna i företagsekonomi vid dessa lärosäten var tyska. Så småningom började dock även landets övriga högskolor och universitet att inrätta professorer i företagsekonomi. Först ut var Uppsala och Lund år 1958, sedan Umeå tio år senare och Stockholms universitet år 1972.

Företagsekonomi är som nämndes ovan ett brett ämne, och behöver inte strikt handla om just vinstinriktade, privata företag, utan kan omfatta organisationer i en vidare mening. Man brukar dock använda begreppet förvaltningsekonomi när det handlar om den offentliga sektorn, som alltså är det direkt motsvarande ämnet.

Även om företagsekonomi ibland kan tyckas komplicerat för någon som inte är insatt, är grundprincipen densamma som för privatekonomi: man vill ha större inkomster än utgifter. Som privatperson kan man dock lösa en situation där utgifterna är större än tillgångarna genom att ta ett lån. För att se till att man får de bästa möjliga villkoren kan det dock vara bra att låna pengar via https://advisa.se, där man kan jämföra bankernas villkor.

Nationalekonomi definieras inte, som man kanske skulle kunna tro, som studiet av ekonomi på nationell nivå, utan snarare som studiet av hushållning med knappa resurser. Inom nationalekonomi är utgångspunkten den att man inte har tillräckliga resurser för att tillfredsställa alla behov, och att man därför måste välja vilka behov man vill lägga resurserna på. När man studerar nationalekonomi innebär det att man studerar alla arrangemang genom vilka människor försöker tillfredsställa sina behov, och detta involverar frågeställningar kring samhällsorganisation, produktion, konsumtion och distribution.

Nationalekonomi delas vanligtvis in i två huvudkategorier: mikroekonomi och makroekonomi. Inom mikroekonomi studerar man enskilda aktörer och hur de fattar beslut, till exempel konsumenter och producenter. Några viktiga begrepp inom detta område är nytta, pris, efterfrågan och utbud. Inom makroekonomi tittar man på helheten snarare än de enskilda delarna av en ekonomi, och studerar variabler som påverkar ekonomin, till exempel arbetslöshet, produktion, konjunkturer och inflation. Ibland räknar man också in en tredje huvudkategori inom nationalekonomi, nämligen internationell ekonomi. Det innebär att man studerar hur handel och kapital sker mellan olika nationer.

Att nationalekonomi inte bara behandlar ekonomi på nationell nivå, utan i en mycket vidare bemärkelse, blir tydligt när man jämför ämnets svenska namn med dess engelska: economics. Den svenska termen kommer från det tyska ordet Nationalökonomie, och flera svenska nationalekonomer har uttryckt att det vore bra att ändra ämnets svenska namn till exempelvis ”ekonomik” eller ”samhällsekonomi” för att undvika missförstånd och för att tydligare visa vad ämnet handlar om. Den senare termen har faktiskt varit det officiella namnet för ämnet en gång i tiden, på Socialhögskolorna.

Nationalekonomi är ett ämne som har lång tradition på högskolor och universitet, då det anses ha grundats som akademiskt ämne redan år 1776 av den skotske filosofen (och nationalekonomen) Adam Smith.

En känd person som har studerat nationalekonomi är Stefan Attefall, som har en filosofie kandidatexamen i både statskunskap och nationalekonomi. Attefall blev känd för hela svenska folket i och med hans förslag att införa bygglovsbefriade hus, som han också fick ge namn åt: attefallshus. Om du själv tycker att det skulle vara praktiskt med ett attefallshus på tomten kan du gå in på Byggmax.se, där du enkelt kan beställa kompletta hus.

Om du vill lära dig finansbranschen på ett ingående sätt eller arbeta inom ekonomi i framtiden är Handelshögskolan ett smart val. När du genomför en utbildning där får du verktyg att komma väl förberedd in i arbetslivet sedan. Sveriges handelshögskolor har rykte om sig att arbeta tätt med näringslivet, vilket gör att du som examinerad student är mycket attraktiv på arbetsmarknaden när du är klar med utbildningen. Att gå på Handelshögskolan kan dock vara betydligt mer krävande än många andra universitetsutbildningar och det gäller att vara målmedveten för att klara av det fullt ut.

I Sverige finns det en rad olika handelshögskolor. Den mest kända och prestigefyllda lär var Handelshögskolan i Stockholm. Den har varit grogrund för tusentals framgångsrika ekonomer och politiker som har velat lära sig mer om olika former av ekonomi. Handelshögskolan i Stockholm är också Sveriges äldsta handelshögskola eftersom den startades redan 1909. Till skillnad från många andra av Sveriges högskoleutbildningar står Handelshögskolans undervisning i privat regi. HHS, som högskolan kallas, har flera olika utbildningar att välja på som alla har någon sorts beröringspunkt med ekonomi- och finansbranschen. Här finns också utbildningar på både grundnivå (kandidat) och avancerad nivå (master och doktor).

Handelshögskolan i Göteborg har ett annat upplägg på sin organisation. Det är inte en enskild högskola separerat från andra universitet. Istället ingår den som en fakultet vid Göteborgs universitet. Det innebär bland annat att Handelshögskolan i Göteborg inte är privat utan ingår i den statligt finansierade universitetsverksamheten. Det betyder också att mycket av administrationen går igenom universitet och studenter vid Handelshögskolan i Göteborg har därför mycket kontakt med Göteborgs universitet i allmänhet.

Både Handelshögskolan i Stockholm och i Göteborg har höga intagningspoäng på sina program. Om du inte har betygen eller högskoleprovet för att komma in kan du prova någon av de andra handelshögskolorna i Sverige. Det finns flera lärosäten som erbjuder liknande utbildningar, där Karlstad, Örebro och Umeå är några exempel. I Jönköping finns också Internationella Handelshögskolan som riktar sig mot studenter som vill jobba internationellt med ekonomifrågor. Här finns också många studenter som kommer ifrån andra länder och som vill studera i Sverige.

Ekonomer har funnits ända sedan det första ekonomiska systemet uppfanns. Medan vi tidigt i människans historia ägnade oss åt primitiv byteshandel har uppkomsten av dagens moderna penningsystem gett oss nytt huvudbry. Det tycks vara en svår vetenskap att förutse vilka sorters metoder som fungerar bäst för att ett ekonomiskt system ska vara så stabilt som möjligt. Ändå har många modiga människor försökt genom åren. Några av dem lyckades bra och har blivit ihågkomna som revolutionerande nyskapare inom genren medan andra snabbt glömdes bort och saknar ett omnämnande i historieböckerna.

Gunnar Myrdal tillhör utan tvekan den första kategorin. Han var inte bara ekonom utan också en framgångsrik sociolog och politiker som bedrev forskning inom ett brett område. Även om hans inflytande hemma i Sverige var stort där han under många år var en offentlig intellektuell kom hans mest kända verk att handla om USA. Det var nämligen där han färdigställde sin studie om amerikanska relationer mellan svarta och vita som fick stor genklang bland världens forskare. Som ekonom fick han sitt största erkännande 1974 när han tilldelades Ekonomipriset till Alfred Nobels minne.

Den utmärkelsen delade han med en annan internationellt erkänd ekonom – Friedrich Hayek. Österrikaren Hayek och Myrdal hade vitt skilda uppfattningar om det mesta, vilket gjorde att deras delande av priset inte var den mest vänskapliga av ceremonier. Medan Myrdal var en socialdemokrat som förespråkade ett starkt socialt skyddsnät var Hayek en klassisk liberal som ansåg att friheten var det mest skyddsvärda i samhället. Om Myrdal var en arkitekt bakom det moderna socialdemokratiska folkhemmet i Sverige hade Hayek viktiga influenser på bland annat Margaret Thatchers Storbritannien.

En ekonomisk tänkare som influerades av Hayek var Milton Friedman. Han var något yngre än Hayek och verkade under den senare delen av 1900-talet som en inflytelserik röst i USA. Medan Hayek hade varit med och bildat den österrikiska skolan tillhörde Friedman det som kom att kallas Chicago-skolan eftersom många av dess medlemmar hade anknytning till universitet i Chicago. Även Friedman förespråkade ett ekonomiskt system baserat på frihet och han brukar än idag åberopas av amerikaner, framför allt till höger på det politiska spektrumet, i olika debatter.

Många svenskar har en del av sina sparpengar i aktier. Vissa av dem lever till och med på aktieköp – och några få lyckas tjäna stora summor pengar genom några smarta klipp. Det krävs dock mer än bara den klassiska uppmaningen ”köp billigt, sälj dyrt” för att lyckas på aktiemarknaden. Det är en marknad som går i en hisnande fart och spelplanen kan förändras på ett ögonblick. Även om det inte finns någon garanti för att kunskap leder till mer intjänade pengar är det alltid en trygghet att ha bra koll på aktiemarknaden innan du ger dig in i dina första aktieköp.

En aktie är en del av ett företag som ligger ute till försäljning för allmänheten. Det innebär att du i samma stund som du köper en aktie i praktiken går in som delägare i företaget. Visst betyder ett aktieinnehav på enstaka aktier ett marginellt inflytande på företaget, men du har fortfarande möjlighet att gå på årsstämmor, lyssna på företrädarna för företaget och göra din röst hörd. Om du köper en ansenlig mängd aktier i företaget och äger en större andel av företaget är chansen stor att de lägger större vikt vid dina åsikter.

Om du är intresserad av att köpa aktier bör du först och främst hitta en aktiemäklare. Det är en marknadsplats där aktier köps och säljs av en mäklare – precis som på bostadsmarknaden. Skillnaden är att du här sköter allt elektroniskt och i en hög hastighet. Här kan du hitta olika aktiekurser och statistik som kan vara relevant för ditt köp. Om du har hittat en aktie som du vill investera i väljer du själv hur många du vill inhandla och några sekunder senare ligger de på ditt konto. Därefter kan du följa deras upp- och nedgång samtidigt som du avgör om du vill sälja eller behålla.

En sak som kan vara viktigt att hålla i minnet är att många aktiemäklare tar ut en avgift, även kallat courtage, för varje köp som sker av en aktie. Det betyder att du som vill livnära dig på att köpa och sälja ett stort antal aktier dagligen – så kallad daytrading – gör rätt i att hitta en aktiemäklare med så låga avgifter som möjligt. Om du har ett företag är du troligen medveten om vikten av cashflow. När du får hjälp med factoring är det lättare att få ihop sifforna i slutet av månaden.