Alla känner nog igen sig i att pengarna tar slut betydligt fortare än man önskar. När det är en vecka kvar innan nästa lön och kontot gapar tomt, känns det nästan oöverstigligt ibland. Samtidigt kan man fråga sig själv, varför man sätter sig i samma knipa om och om igen.

Enkel och svår matematik

Det enkla svaret är att det sällan handlar om den matematiska delen av ekonomin, då man får slut på pengar. Det stämmer givetvis, att gör man av med mer pengar än man har råd med, så går inte en budget ihop. Så långt är det enkelt att använda plus och minus för att beskriva händelseförloppet. Men i grunden är det ett beteendemönster som sätter sprätt på mer pengar än man vill. Många har nog erfarit att en något högre lön, sällan gör någon större skillnad. Snart är man tillbaka i samma bekymmer, med alltför lite pengar på kontot, och alltför lång tid kvar till nästa lön. Tittar man på programserier som Lyxfällan, där man hjälper personer i ekonomiska trångmål, fokuserar man rätt mycket på beteendet, och använder till och med terapi för att åtgärda problemen. Därför är det alltid bra att börja med sig själv, då man ska ändra ett resultat man inte gillar. Ställa sig själv frågan: Varför slösar man som man gör? Varför upprepar sig historien? Men först några konkreta tips på hur man kan spara.

Smarta sätt att spara

Man kan ta hjälp av en nätbaserad tjänst som jämför olika elbolag och ger förslag på hur man kan få betydligt billigare el. Det här kan för många spara upp mot en hundring i månaden eller mer.

Har man en cykel kan det vara ett enkelt sätt att spara in på transportkostnader. En stor utgift brukar vara teveabonnemang och olika prenumerationer man inte använder. Man ska även kolla så att inga appar man laddat ned ligger och suger ut en månadskostnad, vilken man kan ha missat.

En stor utgift kan vara mat som slängs för att den är gammal, så bättre planering med matinköp kan spara på fler sätt. Ofta är de inte de stora inköpen som blir kostsamma, utan de små, vilka man inte tror ”skadar” ekonomin. Men en struntsumma på t.ex. 10 kronor om dagen blir 300 kronor i månaden. Då kan man tänka på alla sådana struntsummor man skickar iväg med bankkortet varje dag. 17 kronor här, 23 kronor där, och så vidare.

Hur ändrar man sitt köpbeteende?

Det är alltför lätt idag att använda sina kort, och nästan glömma bort hur mycket man shoppar. Genom att föra loggbok, och skriva ned precis allt man köper under en månads tid, får man allt svart på vitt. Den där fikan man unnar sig ”Någon gång ibland” kanske visar sig vara nära varje dag. Kanske fikar man femton gånger per månad, vilket kan resultera i en utgift på tusentals kronor. Genom att skriva upp det, så känns det också. Då tvingas man ta ansvar för varje krona som lämnar.